Dagboksanteckningar från ett källarhål

I David Wibergs debutroman Dagboksanteckningar från ett källarhål (Lilla Piratförlaget) får vi kliva in i 16-åriga Linneas universum och ta del av hennes tankar, foton och serier. En skildring av ensamhet, vänskap och obesvarad kärlek, fylld av svart humor och igenkänning. Texten bygger på David Wibergs kritikerrosade föreställningar Svart Tulpan och Dagboksanteckningar från ett källarhål, i vilka han själv gestaltar bokens huvudperson.

 

"David Wiberg... lyckas göra konst av ältandet. Språket kryllar av roliga bilder och ordvändningar... Författarens kärlek och ömhet till sin figur lyser över sidorna, Linnea blir aldrig löjlig, hennes problem tas på allvar.”

Andreas Palmaer, DN

 

"Att läsa Linneas dagbok är plågsamt och underbart."

Lundströms bokradio, P1

 

"Det är så bra, nästan i nivå med JD Salingers "Räddaren i nöden". Om inte tidsmarkörerna står i vägen, gissar jag att det här kan komma att bli en modern, svensk klassiker."

Katrineholmskuriren

 

"Det här är 2013 års bästa svenska bok."

Amelia 

 

”...det extrema iakttagandet av det egna jaget, de egna reaktionerna och tolkningarna av andras. Det är tonårig förnumstighet blandat med hjärtskärande sorg, galghumor och poesi. ...jag varken vill eller kan släppa Linnea riktigt än.”

Hanna Höglund, Expressen

 

”Wow! Så var min känsla nästan från första sidan. Det här är fan briljant!”

Mia Wikdahl, Kulturhusetbesökarna

 

"Det är fascinerande hur en vuxen man lyckas krypa under skinnet på en ung tjej. Wiberg skildrar Linnea med respekt och låter henne undersöka livet utan några tillrättalägganden eller moralkakor. Dessutom har han hittat helt rätt ton när han låter Linneas språk glida från egna påhittade ord till den lite pretentiösa stilen hos någon som gärna vill ha kulturkoll. Den språkliga balansen är kärnan i romanen och det som gör dagboken till mer än bara ytterligare en tonårsskildring."

Ingrid Pärssinen, Sydsvenska Dagbladet

 

"David Wibergs Dagboksanteckningar från ett källarhål är sinnessjukt bra."

Linda Skugge

 

”Med eget språk och mycket svart humor berättas Linneas historia. Resultatet är så bra och så intimt att jag inte vill sluta leva med Linnea. Med sorg och saknad stänger jag dörren till hennes värld. ”

Lina Wegendahl, Kristianstadsbladet

 

”Tonen och världen som han ger Linnea – så komplett och så imponerande bra. Det är bara att kliva in och åka med för ingenting skorrar. ... Det är största allvar i kombination med fantastisk och cynisk humor. Jag slungas tillbaka till mig själv som tonåring och mår dåligt och jag sitter samtidigt och frustfnissar med och åt henne. ... ”Dagboksanteckningar från ett källarhål” är så otroligt bra. Kan vi hitta på något pris för Bästa gehör? David Wiberg får det för Linnea.”

Johanna Lindbäck, Bokhora

 

”Det är nästan svårt att tro att det är en man född 1973 som skrivit Dagboksanteckningar från ett källarhål. För det ÄR Linnea, 16 år, som hjärtskärande och ironiskt betraktar sin omvärld. ... Det är tonårsångest. Punkt. Universell ångest med hög igenkänningsfaktor för säkert fler än mig. ...rätt som det är har läsaren ett internt språk med henne. Språket är bitande roligt samtidigt som det mesta är svart eller i alla fall grått.”

Flaskposten

 

”Det eländiga, ensamma ingenmansland som stavas »tonåren« skildras insiktsfullt, hängivet och varmt. Det blir märkligt nog mycket, mycket roligt.”

Fokus

 

”...en berättelse som träffar rätt i hjärtat. David Wiberg berättar med en underbar humor och ett rappt språk, fyllt med fascinerande nyord. ... Det här skulle lika gärna kunna vara en dagbok skriven av en 16-årig flicka. Det är Linneas vardag läsaren befinner sig i, med bilder och berättelser. Ingenstans känns fiktionen. Det ÄR Linneas anteckningar.”

Annette Grandin, Vestmanlands Läns Tidning

 

”Att läsa den är som att göra en hudlös resa rakt in i tonåringens universum. Den lyssnar väl av samtiden och klampar rakt in på pinsamhetens marker, samtidigt som den är fylld med avväpnande svart humor och igenkänning.”

Jonna Fries, Smålandsposten

 

För alla som verkligen vill komma en emo-tonåring in på livet och ta del av hennes tankar så har David Wiberg lyckats skildra detta med bravur!

Anna Wilner, Bibliotekstjänst